När äkta maken kommer hem finner han älskaren i sin hustrus säng. Den 25-åriga älskaren flyr från den rasande maken ut genom fönstret. Naken står han på AC:s luftaggregat mellan fönstren en våning upp. Till mångas förvåning och mången skratt står han naken där.
Vaknar, börjar i huvudet skriva inköpslista för besöket på IKEA. Lika bra gå upp o göra en kopp te. Väljer Kvällste, bra att sova på. Tanken är att med det te´t somna om igen. Skriver min handlarlista, kollar Facebook och bloggen. James snusar o snarkar på golvet vid sängen. Maken likaså fast givetvis inte på golvet utan i sängen.
Bloggar, Natta-Twitter om bilen i diket. Kollar klockan – kan sova en timma innan det blir frukost, blir o blir – jag får väl fixa den idag. Maken är trött, efter en lång dag o kväll med grabbarna.
Kör mitt i natten för att, efter nästan 12 timmars umgänge med grabbarna, hämta maken o hans kompis. De har haft en dag/kväll med bastu och bad i sjön (Brrrrr) och gott att äta. Ingen rolig kväll köra i, det regnar o blåser.
Själv har jag varit på 65 årskalas hos sonens ”svärfar”. Nu gäller det att hitta rätt. Vilket kan vara svårt i mörkret, inga skyltar o jag vet inte var värden till kalaset bor. Tur det finns mobiler. Får vägbeskrivningen, mindre o mindre väg, grusväg upp i vildaste skogen. Men där står huset upplyst.
Maken i dörren vill att jag kommer in. Värden vill träffa mig, Kompisen har migrän o sätter sig i bilen. Efter ett tag (länge) kör vi hem. På raksträckan innan avfarten till Veddige får jag syn på en gul bil. Halvvägs på vägen och halvvägs i diket, vilar på underredet, ljusen riktade mot himlen.
Stannar, gentlemännen går ut, liksom jag själv. En ung tjej bakom bilen står och knuffar allt vad hon orkar. I bilen sitter en annan ung tjej bakom ratten. Gentlemännen går ner i diket och hjälper till. De får upp bilen. Lammelerna luktar bränt, det ryker (brinner) i gräset.
Dagens (nattens) goda gärning är utförd. Gentelmännen somnar på vägen hem!
Varför blir det så svårt ibland, varför kan inte allt följa utstakade vägar. Varför har vissa människor så svårt för förändringar? Vad kan man göra för att hjälpa dem?
Maktlös ser jag på när en person mår sämre ooch sämre, tappar ork och lust till allt. Människor i personens närheten mår dåligt, blir ledsna, försöker puffa personen framåt. Stötta och hjälpa. Man vill inte se personen hamna i kronofogdens nät, utan bostad till sist, inga pengar till vare sig mat eller kläder.
Jag ser framför mig en glad och sprallig person som under hela sin uppväxt var nöjd med tillvaron. Endast orättvisa beskyllningar och de tillfällen då hjärnan klarade uppgifterna men inte händerna gjorde, det fick personen tappa humöret.
VARFÖR ?
Märkligt vad tiden går fort. Jag hinner inte ens med att twittra, jag som älskar att twittra!
Känns som om man bara jobbar o jobbar, t o m Facebook blir lidande. Om man nu kan kalla det bli lidande, när vanligt svamel uteblir.
Twitter är lite hur man ser och känner för stunden. OCH jag är trött, en vända fram o tillbaka till Götet för att hämta hem andra halvan från en herrmiddag. Mötesplats Poseidon. Stannar vid Hotel Palace taxistoppet för att kolla var han är och då kommer han vandrande på övergångsstället. Leendet lyste upp hela ansiktet då han såg bilen. Klockan var 03.30 söndagsmorgon, tacka sjutton för att han log!
Tvättstugan, full av brädor, snickeriverktyg och annan bråte. Fick nojan och röjde allt, dvs allt. Nu kan man komma fram till tvättmaskinen, man kan t o m öppna frysen och torkskåpet – utan en massa saker i vägen.
Promenad till Balgö brygga, konstaterar att en sådan där väst behövs, en sån där gul rackare med reflexer så att andra ser mig. Det är kolsvart när man går dit ner. Och det är härligt! inte en massa gatubelysning som tar bort mörkerseendet och gör så man missar både stjärnor och båtar till havs.
Fundering: Varg, tänk om jag möter en varg? Skall jag le, springa eller stå still. Tänk om James Bond 007 börjar skälla! Ve o fasa! Spring! Nej stå still se farlig ut! Tja – det lär väl inte hända.
Köpte en mössa i lördags, turkosblå, den var skön att ha på när jag gick på promenad till stenbrottet som inte finns, utan är fyllt med jord och är en äng!
Hur mycket kan inte en enda helg omfatta?
Så var det dags för årets Pumpasoppa. Tillagad med kärlek efter receptet. Det var nionde året i rad. Har liksom blivit en tradition. Alla barnen med respektive samt de två barn barnen kom. De små åt inte soppan, de fick fåraherdens köttfärs paj istälet. Det gick bra.
I går lyssnade jag på P4 när jag körde hem från stan. Det var Premiär med Annika Jankell. Rätt kul, bl a vimlade Henrik Olsson runt på föreställningen ”Kvarteret Skatans” premiär i veckan. Han ställde frågan om att gifta sig till besökarna. En av dem var Marie Fredriksson som är gift och tyckte är det kärlek så är det och då är giftermål helt rätt, själv gifte hon sig i Östra Ljungby kyrka.
Sedan träffa han en annan kändis som var lyckligt skiljd men återfunnit sin gamla kärlek och det var bra, men giftermålet var en förlegad institution, tyckte han. Det var pest och kolera att vara gift.
Nästa man var Mikael Segerström, som knappt hade någon uppfattning alls, det var ute på 60- och 70-talet att gifta sig, sedn blev det populärt, kanske gamla konservativa krafter som drog.
Min egna uppfattning är att från begynnelsen gifte sig man och kvinna och levde hela livet tillsammans, de skaffade barn och de gifte sig osv osv. Det var nog en mening med det. Jag tror inte på det att man inte skall gifta sig, utan man skall leva singel. Bli tillsammans med en person bara för sex inte för kärlek. I tanken gick jag så långt att jag jämförde människan med djuren. De parar sig, får ungar som växer upp, parar sig osv.
Jag är kanske inte den rätta att säga så här, men jag tror på tvåsamhörighetn och äktenskapet.
Ur led är tiden, var det någon som sa. Just nu känns det så. Klockan är 02.00 upptäckte jag nu och här sitter jag och jobbar. Till saken hör att jag var ute på middag igår och en liten krogrunda. Blev inte så sent, men ändå…! Svårt sova länge i morse, vi skulle ju in till radhuset och få ut allt som är kvar inför städningen på måndag. Så vi fixa o dona lite innan vi stack till Ö&B för att köpa städmaterial.
Sedan plocka vi ner det sista från vinden. Rulla ihop våra stora vietnamesiska mattor och maken körde dem till Kungsäter. Hämtade samtidigt ner ett akvarie till våra guldfiskar som än så länge simmar i dammen.
På vägen in igen köpte han jättegod kycklingsallad á la GI på Stanton´s i Varberg. Sittandes med en upp o nervänd spann som bord åt vi och njöt.
Men fick åka hem till vårt nya hem tidigt, för maken skulle jobba natten o behövde sova. Trött var även jag så vi lade oss o somna gott. Vaknar vid nio på kvällen tar lite att äta, sen kör han till jobbet och jag tar en skön kvällspromenad med hundarna. SEN börja jag jobba, hängde upp lite på väggarna, rev ner ett gammalt skåp som fanns här (jättefult), satte mig sedan med Travelbase. Flera mail att svara på och än fler att skicka. Sedan måste jag göra en blankett. Tja allt tar tid och här sitter jag än! Men nu är det sängen som gäller. Godnatt!
Vaknar och tycker det ser ljust ut. Kollar klockan, lite över sex. Skit, jag har försovit mig, upp ur sängen snabbt till badrummet. MEN….. Är det måndag idag? NEJ! SÖNDAG!
Jaha, svårt somna om, har reseplanering att syssla med för ev kunder som skall till Vietnam i vinter. Bäst göra det innan vi kopplar bort datorn för flyttningen till huset av arbetsrummet idag.
Vilken dag! Det ”twittrar” överallt hela tiden.
Börjar med att stiga upp, vråltrött. Till jobbet klockan sju. Fixa sånt som måste göras. Telefon ringer, faxen sp0ttar papper och mailen blir full!
Halv elva rusar till bilen, kör via Köksplaneringen för att kolla köksluckor. Behöver komplettera luckor till köket i nya huset. Samt ordna lite nya skåp och bardisk mm.
Hem, äta lite, packa lite, tvätta kristallkronan, hänga tvätt….. osv!
Hämta min pappa för att visa honom huset dessutom har han tandläkaren klockan tre. Han är inte klar, håller på att klä sig. Tiden går! Äntligen kommer vi iväg. Positivt – han gillar huset jättemycket, liksom omgivningen och trädgården. Det var roligt. Skruvar loss en kökslucka för att ta med till Köksplaneringen.
Mobilen ringer, killen med soffan hör av sig. Vi får åka dit senare i dag. Sms kommer, hon med torkskåpet i Onsala hör av sig. Vi får försöka ta även det i dag.
Iväg igen. Till tandläkaren, det var precis på minuten vi kom dit. Besöket gick fort. Fick en ny tid i oktober. Ut till bilen, kör pappa hem. Sen kör jag hem, tar lite omelett, väntar på att mannen blir klar för vi måste köra två bilar upp till Kungsbacka med omgivningar. Telefonen ringer, Reseguiden´s reporter angående vår annonsering för Travelbase.
Jag väntar o väntar och klockan den går o går. Hur skall vi hinna. Mannen skall vara på Göteborgs Högskola klockan sex och nu är hon fyra.
Får man inte hjärtinfark nu får man det aldrig!!!!!!!
Du bläddrar i arkivet för Flum flum kategorin.
